Syftet med vår uppsats var att undersöka orsaker till att svenska företag inte väljer öppen programvara i större utsträckning än vad de gör idag. Olika undersökningar inom offentlig förvaltning visar att öppen programvara med fördel kan jämställas med traditionell programvara med avseende på funktionalitet, säkerhet och prestanda etc. Trots det väljer företag att inte satsa på denna typ av programvara. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning på tre svenska företag. Resultatet av intervjuerna visar att företagen har olika orsaker till att de inte använder öppen programvara i större utsträckning.

Studien behandlar ämnet Fri programvara utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF är en rörelse som har isyfte att göra och kämpa för Fri programvara. Detta innebär uttryckligen en kritik mot programvara som är ofrieller proprietär. Studien visar på tre olika diskurser som är betydelsefulla för Fri programvara; frihetsdiskursen,maktdiskursen och etikdiskursen.

I en rapport från stadskontoret undersöktes möjligheterna att använda öppen programvara ioffentliga förvaltningar som exempel skolor. Rapporten visade på många positiva effektermed öppen programvara. Budskapet från rapporten var att offentliga förvaltningar bör värderaöppna programvaror lika med den proprietära vid anskaffning. Idag används till stor delproprietär programvara i skolor. Detta kan ställa till ekonomiska problem föl' enskilda elever,då inte alla har samma tillgång till den här typen av programvara.

Syftet med denna undersökning är att erhålla relevanta frågeställningar som ska utgöra engrund för att ge en rekommendation på en pedagogisk Open Source-programvara som stödjere-learning. En utvärderingsmodell skapas för att få fram ett relevant resultat baseras på svarenpå dessa frågeställningar. Utvärderingsmodellen tillämpas i en fallstudie för att visa enpraktisk användning av modellen. Det framgår vad som är relevant att tänka på vidinförskaffande av en Open Source-programvara som ska vara så pedagogisk som möjligt..

Denna uppsats behandlar skapandet av en mjukvarusandlåda, en metod med syfte att automatiskt kunna installera programvara och avlyssna trafiken som skickas på nätverket i händelse av att programvaran gör anslutningar under eller efter installationen som inte begärts av användaren och som kan vara oönskade. När beteenden som kan klassas som olämpliga uppdagas i proprietär programvara finns det ofta ett företag som står bakom programvaran, men i många fall av programvara med öppen källkod finns det ingen att lägga skulden på. Därför är det viktigt att själv kunna utvärdera programvara och av denna anledning skapas denna metod för att en användare ska kunna testa programvara innan den driftsätts. För att uppfylla denna funktionalitet skrevs ett skript som sedan används för att testa en grupp olika programvaror.Resultaten av testerna visar på att vissa programvaror inte gjorde några anslutningar, vissa gjorde anslutningar som var nödvändiga och vissa gjorde anslutningar som kan ifrågasättas beroende på vilka krav som finns..

Tidigare undersökningar visar att nästan nio av tio gymnasieskolor använder sig av produkter från en dominerande aktör, nämligen Microsoft. Syftet med vår studie var att undersöka varför svenska gymnasieskolan inte använder sig av alternativ såsom öppen källkod och Fri programvara i större utsträckning. Vi valde att avgränsa oss till att studera till den vanligast förekommande programvaran, såsom operativsystem, kontorsprogram och webbläsare. Vidare valde vi att lägga fokus på de datorer som står till elevernas förfogande. Vi genomförde en kvalitativ undersökning, baserad på intervjuer med respondenter som representerar 10 kommuner i Skåne län.

Antalet programvaror ökar för varje dag och människor använder dagligen en mängd olika sorters programvara både på datorer och på andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietära programvaror. Öppna och fria programvaror släpper sin källkod helt fri så användaren själv har möjlighet att göra ändringar i den programvara som används medan proprietär programvaras källkod är skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jämförs och diskuteras utifrån tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka vad privatpersoner som är tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietär, öppen och Fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssätt bestående av en webbenkät som besvarats av privatpersoner tillämpats. Resultatet från denna enkät har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som påverkar en privatperson då val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som användaren prioriterar högst i en programvara är användbarheten som handlar om hur användarvänligt användargränssnittet är och hur lättanvänd en programvara är.

Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i gränslandet mellan köp och tjänst, och mellan överlåtelse och upplåtelse, det är därför tveksamt om köplagen är tillämplig på sådana avtal. Frågan om köplagens tillämplighet har betydelse för säljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar är tillämpliga på avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks också hur handelsbruk och sedvänja påverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvänja. Felansvaret i standardavtalen är i flera fall begränsat till avvikelser från avtalad specifikation, något som kan vara problematiskt om köparen inte förstår t.ex.

Antalet programvaror ökar för varje dag och människor använder dagligen en mängd olika sorters programvara både på datorer och på andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietära programvaror. Öppna och fria programvaror släpper sin källkod helt fri så användaren själv har möjlighet att göra ändringar i den programvara som används medan proprietär programvaras källkod är skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jämförs och diskuteras utifrån tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka vad privatpersoner som är tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietär, öppen och Fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssätt bestående av en webbenkät som besvarats av privatpersoner tillämpats. Resultatet från denna enkät har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som påverkar en privatperson då val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som användaren prioriterar högst i en programvara är användbarheten som handlar om hur användarvänligt användargränssnittet är och hur lättanvänd en programvara är.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn på pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans på ett av gymnasiets el-program i Luleå. En kvalitativ metod har använts där elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanställts och analyserats. Resultatet av studien visar på att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfällena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjälpa eleverna att se ämnet ur en annan tydligare synvinkel..

Ett fenomen som blivit allt vanligare på senare år är instiftandet av ?bounties?. Med ?bounties? menas att en belöning utfästs i form av ekonomisk kompensation till den person eller de personer som utför utvecklingsarbete inom fri och öppen programvara (F/OSS). Syftet med undersökningen är att studera upplevelser och känslor kringanvändningen av ?bounties? från ett utvecklarperspektiv.

Denna rapport beskriver utvecklingsprocessen av en programvara som jag har skapat för ett företag inom livsmedelsindustrin. Detta företag har tillverkat en ny produktgren och krävde ett verktyg för administrering av allt från produktion till leveranser. Då den befintliga programvaran inte var lämpad för denna uppgift, utvecklades en skräddarsydd lösning för just detta ändamål och med hänsyn till företagets kompetens och utrustning. Den som läser denna rapport bör ha grundläggande förståelse för programutveckling samt programmeringsspråket C#..

Det övergripande syftet i denna studie är att belysa elevers erfarenheter av IKT-användningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i åk 1 på gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers användning av webb-baserade diagnostisk programvara.

Datoranvändningen i samhället växer för varje dag. Det är då viktigt att programvara håller hög kvalité, då vissa programvaror styr kritiska maskiner som exempelvis flygplan. Ett sätt att få kvalitativa programvaror är att använda bra utvecklingsverktyg. I detta arbete utvärderas fem olika utvecklingsverktyg: GNAT (Ada), Microsoft Visual C++, Microsoft J++, Borland Delphi och Active Perl. Inriktningen på utvärderingen är mot utveckling av programvara för PLC-system.

Vägbyggnadssektorn står inför ett stort steg i och medövergången till att projektera i 3D. Idag finns programvara för 3Dprojekteringfrån flera leverantörer och stora mervärden finns att erhålla föralla parter i byggprocessen. Studien har genomfört med hjälp av enlitteraturstudie men inventering av programvara, en fallstudie av ettvägbyggnadsprojekt samt en enkätundersökning med aktiva vägprojektörer.För att övergå till ett ökat användande av 3D-modeller krävs att intresset ochkunskapen ökar genom hela byggprocessens aktörer. Detta bör ske genom enutbildning hos projektörer som sedan visar de mervärden som en 3Dprojekteringger för entreprenör och beställare..